Det var en gång en påskhelg som hette Duga

  2016-03-28 / 17:08:00 / Allmänt / 0 kommentarer
Jag har nog liite pms just nu för jag får små nostalgi-tårar i ögonen ibland, men jag är liksom så tacksam och lycklig över mycket i mitt liv just nu. Jag ligger i sängen i mitt rum i Vittene, är här på besök över påsken men åker tillbaka till Stockholm imorrn. Idag har varit en underbar dag här hemma med mamma och pappa och den inleddes med en god frukost à la parmaskinka, lyxknäcke, majskakor, laktosfri färskost, böngroddar och froosh. Sedan satt jag i solen på altanen och virkade min lilla korg/rullade upp tråden till en nystan medan mamma planterade nya blommor och pappa beskar äppleträden. Vårsolen värmde gött och kanske blev jag till och med lite röd om nosen!
 
I fredags hade vi bästa familjedagen någonsin - tv:n var av och vi pratade nonstop i ca 10 timmar om allt mellan himmel och jord med avbrott bara för go mat och påskgodis. Lördagens mest minnesvärda stund var på kvällen då mamma hade lagat sin berömda ugnsbakade lax (skulle kunna äta bara det tills jag dör), och vi (mest jag) tittade på Harry Potter och De Vises Sten, vilket gav nostalgitrippar till tusen. Igår, söndag, så var jag hemma hos Olivia och Andy i Velanda en sväng, åt lite dadelgodisar, hälsade på lilla Alice 2 år och sprang på käre gamle Georg! Efter det åkte jag vidare till Strandgatan och mötte upp Louise. Vi pratade om livet, drack te, planerade cykelsemester i Holland/Belgien till sommarn och hade det gött. Sedan gick vi till Butlers texmexbar, Malin joinade, hon drack en asstor Passionfruit Daiquiri medan jag och Louise åt flottig mexiko-mat. Vi diskuterade Johannas möhippa, bröllopspresent, och vårt eventuella spex-framträdande i flera timmar och jag stormtrivdes. Det var så otroligt superbt och jag älskade verkligen stället, bartendern, stämningen och att få vara hemma i kära Trollhättan och träffa två av mina favoritmänniskor på denna jord!
 
Sedan körde jag hem i käre gamle volvon och summerade dagen på franska för mig själv där i bilen, med en accent som inte alls var fy skam.
 
Mitt liv är så jävla bra just nu. Just precis nu. Borde trycka på paus.


13:e december à la Stockholm

  2015-12-14 / 23:59:00 / Allmänt / 0 kommentarer
Tio dagar fram till jul och jag har nu bott i Stockholm i tre månader. Det börjar kännas som hemma lite grann, och ibland får jag till och med känna på den där lite bättre sortens stress - när man har för många vänner och för lite tid.
 
I söndags drog jag med mig tre irländskor och en fransman till kyrkan. Jag hade världens mysigaste bild i huvudet om hur det skulle bli - jag tänkte mig ett traditionellt luciatåg med både barn och vuxna i härlig blanding, dimmade kristallkronor och en och annan julgran i hörnen. Men då allt kostar i storstan gick vi till en lite mer okänd kyrka och hamnade till min besvikelse framför ett teaterframträdande och luciatåg à la operasång istället. Fan då. 
 
Men visst, nu vet jag i alla fall vem fan lucia var. Och de tre irländskorna och fransmannen visste ju som tur var inte vad de hade missat!


Fina fina Evy

  2015-03-24 / 23:36:06 / Allmänt / 0 kommentarer
Jag gick till gymmet idag efter jobbet, trots att jag inte riktigt var på humör. Efter 20 minuter på crosstrainern ältandes de olika små (och nu i efterhand obetydliga) anledningarna till mitt dåliga humör ringer mamma... Jag har känt på mig det ett tag att ett sånt samtal ska komma, men det gör det inte mindre omtumlande för det.
 
Min mormor är död. Min fina fina mormor finns inte mer. Visst är det väl livets gilla gång då hon ju var 89 år och dement, men.. Ingen måste väl dö? 
 
Ikväll sörjer jag. Ikväll minns jag. Ikväll flödar tårarna och ansiktet förvrängs.
 
 
. 


Avskedsfester

  2015-02-02 / 00:06:50 / Allmänt / 0 kommentarer
Igår hade vi avskedsfest för en av de roligaste killarna på jobbet. Han är alltid glad och social, pratar riktigt dålig engelska men försöker ändå och hade på delad första plats 'finaste skrattet' på jobbet, enligt mig. Han ska flytta tillbaka till sin hemstad Marseille efter fyra år på Cojean, varav tyvärr bara fem månader var under min tid, och jag lär nog aldrig se honom igen. 
 
Det är sorgligt, men herregud, så väl kände vi inte varann. Grejen är bara att han är en av 13 personer som jag har lärt känna rätt väl under mina fem månader jobbandes på Cojean, som nu har slutat: Romain, Romain, Jason, Hélène, Koljit, Camy, Sophie, Félicien, Caroline, Jonathan, Mercedes, Julien och Dawoon. Riktigt fina människor, varav många jag aldrig kommer träffa igen. Inom två veckors tid kommer dessutom ytterligare 4 nära vänner sluta: Marème, Amandine, Pièrre-Alexandre och Heddy. Det skär i hjärtat.
 
Att hela tiden tvingas lära känna nya människor är inget nytt för mig, det är vad man får när man flyttar och reser och håller på. Men det som är extra surt här är just hur mycket energi jag har lagt ner på de här personerna. I fyra månader har jag varje dag på jobbet tvingat mig själv att konversera, skämta, fråga frågor eller överhuvudtaget bara försöka kommunicera. Detta trots att jag egentligen inte har haft så mycket att säga, eller ens vetat hur jag skulle säga det. Varje dag har jag känt mig som en idiot, och min förvirrade min när jag försöker utröna vad de andra säger sinsemellan kommer snart bli permanent. Jag har även börjat rodna ungefär 300 % mer än vanligt, eftersom jag känner mig så otroligt utsatt när jag inte förstår vad som sägs till mig, men att alla skrattar. Ja, ibland suger det verkligen att lära sig ett nytt språk. Men tydligen tycker alla, trots detta, väldigt mycket om mig på jobbet, så något gör jag ju rätt!
 
Imorrn är det dessutom en ny dag, kanske kommer nya roliga människor ersätta de gamla och kanske får jag ny energi att försöka lära känna även dem. Vi får hoppas på det.
 
À tout à l'heure!

 



Det rullar på och snart är det jul

  2014-12-04 / 23:28:11 / Allmänt / 0 kommentarer
Det har lossnat nu. Franskan alltså. Jag förstår hundra gånger bättre än jag gjorde förra månaden, och jag klarar numera av att stå ensam i kassan och sköta alla kunder medan de andra är i köket. På franska. Det är såklart fortfarande oändligt långt kvar på min resa mot att bli flytande, men just ikväll vill jag bara götta mig i att det går framåt i alla fall.
 
I morgon är det after work på svensk-klubben igen, vilket brukar vara otroligt kul eftersom alla man träffat sen man kom hit liksom samlas där, plus en massa trevliga fransmän med extra överseende för ens franskakunskaper. Så det blir verkligen en mingelfest! Sedan på lördag är det julbasar i svenska kyrkan, vilket brukar vara extremt mysigt från vad jag har hört. Då blir det glögg och lusskatt bannemig. Jag letade pepparkakor idag i mataffären, men till min besikvelse fanns det inte, så jag har fått nöja mig med ytterligare ett tiotal clementiner ikväll. Igår drack jag varmt vin på en bar, vilket alltså är franska motsvarigheten till glögg, men utan alla julkryddor blev det ganska platt fall... Imorrn ska jag ta och leta reda på lite gammal hederlig glögg, köpa mig en amaryllis och kanske lite torkade nejlikor också. 
 
 


It's rainin' men

  2014-11-17 / 23:15:02 / Allmänt / 0 kommentarer
Ni vet hur saker väldigt ofta liksom kommer i perioder? 
 
Jag vet inte vad som har hänt, men helt plötsligt så regnar det verkligen män. För i helgen var jag på två olika dejter med två olika personer och i fredags hängde jag med en annan gammal dejt på en fest först innan jag hittade dejt nummer två lite senare på kvällen, och i onsdags kväll var jag först på en första dejt med en av dem jag var på dejt med nu i helgen och senare festade jag hela natten med (bland andra) killen som ju är den jag egentligen gillar. Rörigt? Eh ja. 
 
Så låt mig säga att jag är lite förvirrad vad gäller allt det där just nu. I övrigt är allt bra och jag njuter av att faktiskt inte leva varje dag till fullo utan att ibland faktiskt bara gå till jobbet, gå hem från jobbet, äta, sova och kolla serier. Slösa bort lite tid sådär. Jag tror det kan vara nyttigt.


Känslorna går på högvarv

  2014-11-11 / 23:29:37 / Allmänt / 0 kommentarer
Ena stunden riktigt pirrar det i magen av för tidiga julkänslor (starbucks fel), och i nästa får jag lite ångest över till exempel att när någon snäll kollega bjuder in mig till saker kanske alla de andra inte vill ha mig där eftersom de då måste prata engelska, vilket de flesta är rätt obekväma med... Men sen så går det över och istället pirrar magen av plötslig lycka, vilket får mig att helt ärligt öppna fönstret och säga hej till Paris, skratta åt mig själv när jag ser att jag som vanligt glömt att dricka teet och måste värma koppen igen, och sedan studsa runt i lägenheten i mina nya nike free-skor. På ett sätt lever jag min dröm här i Paris, å andra sidan är det inte så lätt som man kan tro.
 
Jag tänkte att en bild så fint skulle få representera vad jag menar - att hur fantastiskt allt än må vara så kommer humör och känslor ändå alltid gå upp och ner, för sånt är livet.
 
 
Nu ska jag dricka mitt, återigen kalla, te. Ciao!
 
 
 
 


Mes chères potes

  2014-11-05 / 23:05:43 / Allmänt / 0 kommentarer
Fick finaste komplimangen idag på jobbet av de två killar jag har lärt känna bäst. Då vi pratade om en tjejkompis till den ena killen och varför de inte är ihop eftersom de verkar passa så bra tillsammans, svarade han helt casual att "no no, cause I'm in love with you, darling", varpå den andra killen utbrister "oh, you too?". Lite halvseriöst sådär, men det gjorde mig glad ändå!
 
De ansvariga på restaurangen har för övrigt återigen "hotat" med att sätta mig i kassan, något som skjutits upp hela tiden på grund av att det krävs rätt bra franskakunskaper, vilket har gjort mig nervös ända sedan jag började. Det kommer säkert gå bra när jag väl har fått in rutinen, jag vet, men just nu har jag ingen aning om vad jag ska säga, göra eller hur apparaten fungerar, och imorrn ska allt göras på samma gång. Jeez. 


På min gata i stan

  2014-10-12 / 22:21:58 / Allmänt / 0 kommentarer
Utomlands är jag en annan person, en roligare person. Jag vågar gå till fester alldeles själv, gå fram till människor jag aldrig träffat och börja prata, fråga frågor om hur allting funkar när jag inte fattar osv, och samtidigt känna mig så himla bekväm när jag gör det! Jag skäms inte på samma sätt som i Sverige, jag bryr mig inte lika mycket om utfallet, oroar mig inte så mycket om vad som kan gå fel utan bara kör liksom. Och jag älskar den här Madeleine, jag vill för alltid vara så här
 
Mina kära föräldrar är här på besök och igår hängde vi på min underbara lilla gata och i den lokala parken. Deras turistögon och lovord om min omgivning har fått mig att uppskatta och upptäcka allt på nytt, för det är rätt galet hur jäkla bra jag egentligen bor. Inom en radie av femtio meter från min ytterdörr har jag två chokladaffärer, två ostaffärer, två vinaffärer, två frukthandlare, två slakterier, tre restauranger, en blomaffär och fler bagerier/bakelseverkstäder än jag kan räkna. På lördagar har de en lite större marknad på min gata, men även på vardagarna är det liv och rörelse här runt knuten - frukthandlarna ropar ut dagens specialiteter, fransmännen sitter på caféerna och dricker espresso eller vin, cigarettröken bolmar var man än går och mynten klirrar när varor byter händer. Det är så härligt och jag ska härmed börja leva ännu mer yolo. Till att börja med köpte jag idag en ensam vit ros som nu förgyller min lilla lägenhet och har skapat en obligatorisk doftpaus påväg till toaletten. I går kväll satt jag och min vän Katarina sedan på ett café och gjorde det som alla gör här - glodde på folk. För caféstolarna här är alltid ställda som en publik ut mot gatan, som om det vore meningen. Aningen trött som jag var på vin tog jag en kopp varm choklad istället, och självklart var den en riktig en - med smält choklad och varm mjölk, eftersom kvalité är ett ledord för fransmännen när det kommer till mat.
 
I dag bar det av till Versailles! Pråligare pråligheter får man leta efter och helt ärligt är det ungefär varannan sekund någon i slottet som tar en selfie. Vistelsen blev lite kortare än väntat på grund av regn, men what the hell, alla kommunala sevärdheter är gratis om man är under 26, så det är ju bara att komma tillbaka en annan dag!
 


Spontandrink

  2014-09-28 / 21:21:58 / Allmänt / 0 kommentarer
En spontandrink med min granne gjorde dagen lite bättre, trots att det då ersatte springrundan jag hade inbillat mig själv att jag skulle genomföra.
 
Det här är min vän Sara:
 
 


Vill så mycket

  2014-09-28 / 20:59:00 / Allmänt / 0 kommentarer
I två dagar har jag latat mig så brutalt att jag nu känner mig både uppstressad och misslyckad. Igår var det 23 grader och stålande sol, och jag var utanför lägenheten i sammanlagt 30 minuter, vilket känns som ett hemskt slöseri med tanke på att hösten närmar sig. Men jag ska försöka släppa det nu. Måste acceptera att ibland finns bara inte motivationen där.
 
Hittills har nog allt gått lite för lätt egentligen... det ska ju vara svårt att flytta till ett annat land, börja på ett nytt jobb och hitta nya vänner. Jag är antagligen naiv som tror att allt ska vara fixat efter en månad och att jag ska leva något sorts drömliv här. Ensamhet, motgångar och språkbarriärer hör liksom till.
 
Men jag kommer verkligen försöka nå det där drömlivet, och det finns hopp. För jag trivs faktiskt himla bra på jobbet, även om jag inte förstår ens hälften av alla skämt så gillar jag ju det där med... lagkänsla eller vad man ska kalla det. Att skratta åt varandras misstag, retas och bara känna sig som en del av något. Det är faktiskt precis det som jag saknade under mina tre år på universitetet, eftersom vi aldrig hade lektioner.
 
Nu ska jag steka mina grönsaksbiffar och sedan gå iväg till Svenska kyrkan för filmkväll med crepes!


Åh gud vad jag älskar fransk mat

  2014-09-26 / 00:23:00 / Allmänt / 0 kommentarer
Efter jobbet bestämde jag mig för att unna mig en mysig hemmakväll, så jag gick till Picard, som är en mataffär som bara säljer massa jättespännande fryst mat, och köpte mig några macarons. Sedan gick jag till ett av ungefär fem fruktstånd som finns här i kvarteret och köpte grönsaker som jag sedan stekte upp med potatis och gudomligt god harissa som jag har hittat på tub(!). Jag bara älskar utbudet i storstäder, och mitt nästa utflyktsmål kommer därför bli den beryktade mataffären E. Leclerc som tydligen ligger på promenadavstånd härifrån. Det finns även ett Marks and Spencer precis vid mitt jobb, så allt som kan tänkas saknas i franska affärer finns definitivt där (för ja, jag har redan rekat varenda hylla). Jag sprang också förbi en ostaffär här precis runt hörnet härom dagen som jag bara måste kolla in, eftersom ostar av alla de slag har blivit mitt nya lördagsgodis, det vill säga att jag äter det ungefär varje dag.
 
För övrigt kom en ny kille till jobbet idag, han är amerikan och verkar väldigt sympatisk, och wohoo, han sa att jag inte hade någon accent alls! När vi pratade engelska alltså.. Jag själv vet ju att det beror helt på dagsformen och på huruvida personen jag pratar med är en native speaker eller inte, men wohoo!
 
 
 
 


Liten update

  2014-09-16 / 21:31:00 / Allmänt / 0 kommentarer
Efter en vecka på jobbet har de höjt ribban rejält och tydligen är Cojean inte alls en mindre stressig restaurang än Max, som jag först trodde, det är bara så att det fortfarande är semester för många fransmän. Jag måste alltså bli typ tre gånger snabbare till och med nästa månad ungefär... Dessutom vill kollegorna inte prata engelska med mig, för då lär jag mig ju inget, vilket i och för sig är sant, men det gör också jobbet till ett enda långt maraton av att lära sig allt jag ska göra och samtidigt språket.
 
Men det är riktigt kul faktiskt! Jag gillar ju att hålla på med mat, och folk är härliga såvitt jag kan bedöma utan att egentligen fatta vad de säger, och för en gång skull bävar jag inte för att gå till jobbet, så wohoo!
 
Här kommer för övrigt en bild från min lilla lägenhet, där ni ser både hallen, köket, badrummet och kontoret. Och tvättstugan!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Coucou

  2014-09-09 / 21:09:26 / Allmänt / 0 kommentarer
Häromdagen var jag på ambassaden och röstade i riksdagsvalet. Det var en väldigt ospännande upplevelse, förutom på metrostationen i närheten där det kryllade av blondiner som antingen letade efter ambassaden eller redan hade varit där. Det såg lite roligt ut faktiskt..
 
 


Jobbsökandet

  2014-09-09 / 21:02:19 / Allmänt / 1 kommentarer
Det har snart gått två veckor här i Paris. Jobbsökandet har gått lite långsamt eftersom jag samtidigt pluggat franska, upptäckt staden och försökt skaffa vänner. Dessutom har jag varit lat. Men så blev CV:t till slut klart i helgen, så jag skickade in det på rättning, fick tillbaka det igår morse och skickade då direkt iväg det till företaget som jag tidigare spanat in... och fick svar på en timme. Idag var jag på intervjun, som varade i ungefär fem minuter och sedan sa hon att jag fick jobbet! Fick alltså det första och nästan enda jobbet jag sökte - galet!
 
Jag är lättad samtidigt som jag är nervös, eftersom det är nu jag måste börja prestera... på franska. Eftersom jag börjar jobba imorrn bitti klockan åtta var jag dessutom tvungen att nyss springa ner till mataffären på hörnet köpa mig ett par dyra och inte så snygga blåjeans, eftersom det hör till uniformen. Helt plötsligt har jag gjort mer på en enda dag än på en hel vecka, och fötterna värker efter att ha gått över en mil.
 
Men jag är nöjd. Fett nöjd.