Att vara tillbaka i barndomshemmet innebär alltid en känsla av både tomhet, förvirring, nostalgi och trygghet. Det är mysigt att vara ute på landet, och mysigt att vara med familjen igen. Men det är så mycket minnen som sköljer över mig, och samtidigt känns livet i Göteborg så avlägset att jag blir rädd att det inte är verkligt. 

Efter en lång (och rätt meningslös) dag av välbehövd vila slog vi oss ner i tv-soffan (igen) och såg filmen "De vrai mensonges", på svenska kallad "vackra lögner". Denna tiopoängare till film blev ett fint avslut på dagen, och imorrn bitti får jag skjuts tillbaka till Göteborg, medan mamma och pappa istället tar flyget till Barcelona.