Jag kände att det var dags för lite bilder, så här kommer två. Först på Ida i sin nya hårfärg (hon bad frisören överraska henne med färgvalet, så hon gick från blond till nästan svart), och sedan på mig och Emilie.

Det är fascinerande hur mycket människor kan tycka om att bara prata. Fascinerande att vi ens kan prata menar jag, och ännu mer att det kan vara vår favoritsysselsättning. Men det är det. Verkligen.