gaaaah. det känns som att jag ska dö imorrn.

inte för att jag är nervös, men  för att det är nu eller aldrig. det är en big deal and it's happening tomorrow. och jag vill inte komma hem och säga att jag har misslyckats till de cirka hundra människor som kommer fråga hur det gick. jag vill inte det. det spelar ingen roll hur vackert folk tar det, hur snälla de är, jag vill ändå helst inte att ngn vet om det för jag vet redan nu att det kommer gå åt skogen. men det är försent nu.. snart vet alla.

vi syns i nästa liv..